Tack!

Salam,

Nu är det dags att säga tack för mig. Det har varit en fantastisk tid, Ramadan.

Mycket av det jag skrivit har varit tankar som har kommit under denna månad och som har fått mig att tänka vidare. Inte alltid har jag lycktas hålla mig lugnt, ibland har mina känslor tagit över men jag är glad för det, för annars hade det varit lite tråkigt för er och för mig.

Vi firade Eid med en ”traditionell” Eid lunch som jag nämnde tidigare, kräftor och tacos. Barnen och vår gäst njöt av den precis som min fru och jag.

eid

Barnen gick upp tidigt för att kunna klä sig inför denna vackra dag och vi åkte till moskén i Medborgarplatsen. Vi deltog i bönen som gick vid 9. Trots att den var den tredje bön, det var fullsatt. Det var bara lite tråkigt att många valde att gå innan khotba, vilket visar att inte alla vet att man ska stanna även till khotban. Och sedan, som vanligt efter att den arabiska versionen var klart många gick också ut trots att man uppmanade dem att stanna eller vara tysta, en respektlöshet som alltid irriterar mig.

Imamerna måste vara mer aktiva och bestämda i sin uppgift att lära oss det rätta, annars kommer vi inte att kunna utvecklas till en gemenskap med samma värderingar och respekt för varandra.

Nu kommer, tycker jag, den svåraste tiden efter Ramadan, att leva upp till alla löfte och planer som vi har gjort under Ramadan.

Jag hoppas att Gud låter oss leva till nästa Ramadan och kanske kunna dela med er nya dagar av fasta.

Salam och Gud välsigne er.

Annonser
Publicerat i Juan V. | Märkt , , | Lämna en kommentar

Glad Eid! Eid Mubarak!

Glad Eid! Eid Mubarak!

Islamiskt Informations Forum önskar alla muslimer en glad Eid firande och vi ber Allah Hans bästa gåvor för utförandet och resultatet av denna pelare av islam som är så full av baraka och välsignelse. Må Allah ge oss alla en glad Eid al Fitr!

Ramadans fasta slutar än en gång, och lämnar efter sig dessa subtila gåvor som är som frön som kommer att gro och växa i år igen, om Gud vill. Fastan har påmint oss om att våra liv i den här världen är ingenting annat än en ännu större fasta, att vi är beroende varelser, skapade, med en födelse, en död och en uppståndelse.

Vi ber uppriktigt till Allah att göra oss mer medvetna om Honom, att Han välsignar oss med Hans minne, att fylla våra liv med mening genom att tömma det från oss själva, att öka vår glädje och gör oss ödmjuka, och att visa oss vår älskade Muhammeds väg, och att välsigna honom och fylla honom med välsignelser och den renaste av Hans nåd.

Islamiskt Informations Forum

Publicerat i IIF | Lämna en kommentar

Glad Eid till er

Salam,

Nu är officiellt, Eid är här. Glad Eid till alla.

Oftast när vi väntar på det officiella meddelande ringer man varandra och kollar om någon har hört något, men i år ingen ringde och vi inte heller ringde någon. Vi var så upptagna med att förberedda och städa hemma att tiden gick och innan vi förstod det, var det klart, Eid är här, imorgon firar vi det.

Precis som jag skrev tidigare, årets Ramadan var inte som det brukar. Men jag tänker inte gå in i detaljer, jag har redan klagat en hel del och min fru vill att jag ska hålla munnen stängd.

Nu ska vi istället ägna oss att göra allt för att morgondagen blir en glädjens dag för barnen, för oss och alla vi träffar.

Jag ringde en gammal vän som är som en farbror för mina barn. Han är ofta hos oss och han är inte muslim. Jag ringde och gratulerade honom för Eid, det gör vi alltid, och frågade om han ville äta Eid lunch med oss. Han sa givetvis ja och då berättade jag för honom att vi skulle ha en traditionell Eid lunch, han frågade vad det innebar och jag svarade, kräftor.

Ja, det stämmer, vi kommer att ha en kräftskiva hemma för att fira Eid. Barnen älskar kräftor, det gör vi med men det är de som äter kräftorna, vi skalar dem. I år ska vi försöka få de att skala själva så kanske vi får några.

Jag hoppas att ni också har en trevlig och rolig dag. Glöm inte andra systrar och bröder än de vanligtvis brukar man träffa, det finns en hel del som är ensamma och de ska också dela med oss av vår glädje.

Jag tänker inte avsluta min bloggande idag, det gör jag imorgon. Jag hoppas att det blir några andra som skriver denna sista dag av Ramadan eller imorgon, jag har känt mig lite ensam här de två senaste veckor.

Salam

Publicerat i Juan V. | Lämna en kommentar

I väntan på Eid

Salam,

Nu handlar det mesta om att veta när Eid kommer att inträffa. Det är på sätt och vis lite tråkigt att när man har blivit van med fastan då är den slut, eller kanske är det precis det handlar om. För att känna fastans mening ska man inte vara van med det, annars blir det en lätt handling som inte får oss att ändra vårt beteende och att tänka på de som har det sämst.

Hemma har vi redan planer för i morgon, en stor städning för att ta emot Eid. Barnen är inte precis euforiska om våra planer men de vet att de måste vara med.

Jag har funderat de senaste dagar om vad vi kan göra för att göra Ramadan lite mer levande, jag köper inte argumentet om att det är bättre i ”muslimska” länder. Om man vill, kan man skapa det stämning man vill kring Ramadan, men det kräver allas engagemang och en stark inställning om att detta är vårt land och vi liksom Islam hör hit.

Denna Ramadan har bekräftat mina fördomar om hur splittrade vi är i frågan om hur vi uppfattar Islam och hur vi praktiserar det. Våra organisationer och moskéer är inte till mycket hjälp heller.

En bekant berättade att hon hade hämtat Ramadan bönetider från olika moskéer och inte enda var likt den andra, och detta i Stockholm inte från olika städer. Är det så svårt att enas om hur vi ska bestämma bönetider? Har vi inte muslimer med tillräcklig kunskap för att göra det, här i Sverige?

Vår beroende av ”lärda” från arabiska länder är ett stort problem. Det hindrar utvecklingen av kunskapen i vårt land och vi tvingas att följa de mest konstiga beslut från personer som inte ens varit här och ännu mindre vistas här tillräcklig länge för att få en förståelse av situationen.

Frågan om hur vi ska förhålla oss till fastan och de långa dagar i Sverige har tagits upp sedan många år, men som vanligt väljer vi strutsens strategi, att sänka huvudet i ett håll och låtsas att frågan inte existerar. Och sedan när problemet kommer, ja, man hänvisar till ett råd någon annanstans som skriver något allmänt och som sedan hänvisar tillbaka till de lokala organisationerna.

Man ska inte heller ge hela skulden till de muslimska organisationer, om flera engagerade sig skulle de kunna bli bättre än de är och inte de stängda klubbar som många av dem blivit.

Så återigen är vi tillbaka där vi började, vi måste bli mer engagerade om vi vill ha en levande Ramadan var vi än går i Sverige och oavsett tiden för att bryta fastan. Det måste vi göra för barnens skull, samhällets skull men framförallt för Guds skull.

Salam

Publicerat i Juan V. | Lämna en kommentar

Innan Ramadan är slut

Salam,

Nu är det inte mycket kvar innan Ramadan är slut. Igår kväll min fru fick oss hela familjen att recitera en dua som Aisha lärde sig av Profeten (fvmh) när hon frågade vad hon skulle säga vid Allmaktens natt. Min fru fick veta genom en vän att troligen i går natt var Allmaktens natt, fråga mig inte hur de visste det.

Det är lite sorgligt men det är också en glädjes tid. Om jag skulle summera redan nu vår Ramadan, skulle jag säga att vi kommer att minnas den som den Ramadan våra äldsta barn fastade för första gången en hel dag. Vi har aldrig förut läst så mycket Tarawih tillsammans som denna Ramadan och den första Ramadan barnen är med i tarawih. Vi har aldrig förut varit så isolerade och besökt eller fått hem så få vänner som denna Ramadan.

Jag hoppas att nästa år vi lyckas få en lösning så att vi träffar andra familjer lite oftare under Ramadan, barnen behöver känna hur större en delad glädje blir, särskilt under denna månad.

Vi har pratat om att nästa år ska vi tillbringa halva Ramadan i Egypten, vi får se om vi gör det. Situationen där är inte det bästa nu även om familjen inte bor i oroligheternas centrum. Men det blir utan tvekan mer liv om vi är tillsammans med familjen.

Nu när Eid närmar sig börjar vi att tänka på hur ska vi fira den och vad vi ska göra. Vi har planerat vår första semester resa inom Sverige, vi ska till Göteborg på söndag och kanske ska vi koppla lite mer till firande så att barnen känner det som en förlängning av Ramadan. Jag är just nu i Göteborg och jobbar två dagar här, mitt i min semester men sånt är livet ingenting att klaga över.

Så vad ska ni göra Eid dagen?

Salam

Publicerat i Juan V. | Lämna en kommentar

Tänk om vi kunde…

Salam,

Jag tänkte fortsätta med det jag började igår, det vill säga små tankar som har gått runt i mitt huvud och fått mig att tänka.

Igår när vi var hos våra vänner, blev jag förvånad över att höra min frus väninna säga att det var något konstig med bönen i Fittja moskén där de hade bett fredagsbönen. Hon sa att man bad bara två raka och att hon bad efteråt en vanlig dhohr eftersom det inte var komplett. Det var första gången hon var med på fredagsbönen i en moské.

Min tanke var, hur många muslimer är okunniga om saker som borde vara självklara? Snart vandrade mina tankar till att egentligen är vi själva ansvariga för det okunnighet som råder bland oss. I första hand borde finnas på alla moskéer i Sverige plats för kvinnor så att de också har möjlighet att delta i bönen bland andra aktiviteter.

Sedan var diskussionen med min fru om vart vi skulle skicka vår zakat. Diskussionen har vi varje år, inte bara i år. Min åsikt är att givetvis det finns många som behöver hjälp i många länder men hur ofta tänker vi på vårt eget land. Ju, det finns inga fattiga här i samma utsträckning och på samma nivå som till exempel i Somalia, Egypten eller Irak för att nämna några länder men det finns många som behöver hjälp här, inte minst många muslimska kvinnor som har skilt sig eller övergivits av sina muslimska män. Vi känner flera, därför nämner jag det.

Tyvärr moskéer och muslimska organisationer tycks vara blinda inför detta, nu blir jag elak, men det känns ibland som att de tycker att de får skylla sig själva. Och samhällets hjälp, ja, det verkar som så länge de kan lägga till i sin statistik att de har ”frigör” en muslimsk kvinna hjälper de till sedan överger dem och intresserar sig inte för deras öde, vi har sett det med.

Så det finns de som behöver hjälp här med. Familjer vars försörjning är beroende av bara makens inkomst som dessutom är låg, inte alla fuskar med bidrag, det finns många som gör rätt för sig och följer Guds påbud.

Hur kan vi hjälpa våra egna bröder och systrar i vårt eget land? Denna Eid som kommer skulle jag vilja känna att åtminstone här i Sverige har alla muslimer något att fira med, men det är inte så. Tänk på det, en stark, självförsörjande umma i Sverige skulle kunna göra mycket mer för sina muslimska systrar och bröder i andra länder.

Salam

Publicerat i Juan V. | Lämna en kommentar

Några få dagar kvar

Salam,

Med knappast en vecka kvar av Ramadan mycket sker snabb och ibland hinner man inte reflektera över allt som händer framförallt de små sakerna.

Idag när jag skulle be sunna efter fredagsbönen, satt min lille son framför mig och lekte med sin storebrors påse med mynt som han skulle lämna som sin egen zakat. Han tog fram en krona och lade den framför mig på den plats jag skulle lägga min panna. Jag kunde enbart le och tänka att den lilla pojken verka tro att vi är shia. Jag måste säga att jag blev bara glad att han gjorde så, i en tid där muslimer är mer intresserade av etiketter och att avfärda varandra som icke muslimer som om vi ägde den ultimata sanningen, här agerade han obekymrad om de vuxna muslimers vilsna värld.

En bön är en bön oavsett hur man ber den bara man riktar den till Gud, den enda Gud, allt annat, tycker jag, är kosmetika. Man måste vara konvertit för att tycka så, för att jag tror de flesta muslimer, födda muslimer, är mycket fästa till gamla traditioner som oftast är en del av en kultur som inte nödvändigtvis är islamisk.

En annan sak som fick mig att tänka efter var hur mina två söner delade upp de mynt de lämnade som zakat. Ibrahim bad mig lägga de flesta mynt på de föräldralösas låda som låg högst upp, han själv bestämde sig på att lägga den andra delen i lådan till Syrien och det minsta, Hossam, på den låda som skulle till Gaza.

Jag tyckte att det var passande. Det rörde mig att Ibrahim tänkte på de föräldralösa i första hand, kanske var det också ett sätt att säga att även om han bråkar mycket med oss, att han förstår hur viktig är det att ha sina föräldrar.

Syrien, ja Syrien, den finns i mitt hjärta. Jag hoppas att de lyckas segra över den ondska som har kommit till deras land och en dag åter litar på sina muslimska bröder och förlåter dem som finansierar, beväpnar och dödar dem i islams och demokratis namn, vilsna kungar, politiker och imamer som tänker bara på makten och pengar. (Nu går jag in i politiken, jag hoppas att ni förlåter mig för det).

På väg hem från vänner med vilka vi bröt fastan, tänkte jag på att fastan nu har blivit en del av min vardag och hur bra känns det.
Några planer har börjat ta form i mitt huvud. Jag hoppas bara att jag kommer ihåg oftare denna känsla så att dessa planer blir verklighet och varaktiga.

Salam

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar